You Can't Hurry Love

Den 8 juli forra aret skrev jag om forbrukat karlek eftersom det verkligen gick at helvete med mig och killar. Det var val inget problem att fa nagon att ligga lite med men det var inte det jag ville, jag ville ha en pojkvan. Jag har haft pojkvanner nastan hela tiden sedan jag var 13 ar fram till sommaren 2007. Det var en stor omstallning for mig och den mesta tiden njot jag av det, nar jag val hade vant mig. Det har endast varit diverse losa forbindelser sedan dess, forutom ett kort forhallande med en kille forra varen. Varldens snallaste kille, en valdigt bra kille, en kille som ville ha karlek, nagon att vara riktigt kar i, pa riktigt. Det var det jag ocksa ville sa vi blev ihop. Funkade ju dock inte sa lange innan det framgick att vi bara var kara i karleken.

Jaha, och nu. Inte ens ett ar efter inlagget om forbrukad karlek ar man forlovad. Vilket kanns valdigt bra och det verkar ju sannerligen som att jag inte hade forbrukat all karlek utan att det iallafall fanns en kvar till mig. Om tva veckor far vi reda pa om han far folja med till sverige eller ej men det kommer nog att ga alldeles utmarkt.